Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar!

Peter Lohmander
Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering Institutionen för skogsekonomi, fakulteten för skogsvetenskap, SLU
901 83 Umeå
tel: 46-(0)90-786 83 80
www.Lohmander.com

Här bevisas att skogsbruk utan slutavverkningar kan vara betydligt lönsammare än med slutavverkningar. Förbättrad miljö kan förenas med högre lönsamhet! Typiska förutsättningar från Västerbotten användes i kalkylerna. Detta kan innebära en nationell vinst av storleksordningen 60 miljarder SEK! 

"Kontinuerligt skogsbruk" är ett ganska hett ämne just nu. Ämnet har tidigare behandlats på engelska: http://www.lohmander.com/Information/Ref .htm

Här ska dessa frågor besvaras:
 "Hur kan man få högsta nuvärde med kontinuerligt skogsbruk? Hur högt är detta nuvärde i relation till vad man får vid skogsbruk med slutavverkningar? Hur ofta bör man göra ingreppen under olika förhållanden med hänsyn till bästa totalekonomi? Finns det någon optimal virkesförrådsnivå? Vad betyder flyttkostnader och kalkylränta för de optimala besluten? Vad betyder konjunkturvariationer?"

En fullständig men förenklad analys genomföres. Läsaren kan själv utvidga analysen enligt samma principer och beakta speciella omständigheter. Den som har läst gymnasiekursen i matematik bör kunna förstå allt. Den formella kalkylen är nödvändig. Ogrundade åsikter är alltför vanliga i skogsbruket och här handlar det om mycket stora ekonomiska värden som måste hanteras rätt.

Nuvärdet av kontinuerligt skogsbruk

Nuvärdet av kontinuerligt skogsbruk benämner vi .  betecknar värdet av alla intäkter och kostnader när vi har justerat dem med hänsyn till tidpunkter och kalkylränta. En tusenlapp är ju mer värd om vi får den idag än vid en senare tidpunkt. Ju högre kalkylränta (ränta på kapitalmarknaden), desto viktigare är det att få tusenlappen tidigt. Vi betecknar kalkylräntan med . En krona som utfaller om år är värd kronor idag. I utgångsläget har vi ett granbestånd med m3sk per hektar. Detta är en "skiktad skog", vilket innebär att det finns träd av alla storlekar. Nu ska vi avverka. Först studerar vi "kontinuerligt skogsbruk". I den första avverkningen tar vi ut volymen . I första hand avverkas de större träden och mindre träd lämnas. Skogen  självföryngras efterhand. Vi får direkt det ekonomiska överskottet där betecknar rörligt netto per m3sk (pris - rörliga drivningskostnader per m3sk) vid det första uttaget och är flyttkostnaden (för skördare och skotare m.m.) per hektar och drivningstillfälle. Om exempelvis = 50 m3sk/ha, = 200 SEK/m3sk, avverkningsobjektet är 10 hektar och maskinflyttning kostar 5 000 SEK per tillfälle så blir = 500 SEK/Ha. Då får vi direkt 9 500 SEK/ha. Med jämna tidsintervall, , i all framtid efter det att det första uttaget gjordes, avverkar vi tillväxten. Varje uttag får storleken där är den årliga tillväxten per hektar. Vid varje uttag erhålls därför som ekonomiskt nettoresultat. är pris - rörliga drivningskostnader per m3sk vid uttagen efter det första uttaget. Nuvärdet av alla uttag (i evig tid), , blir då:

Genom att sätta in olika värden på i formeln ovan ser vi vilket värde på som ger högst nuvärde, .

Nuvärdet av skogsbruk med slutavverkningar (trakthyggesskogsbruk)

Nuvärdet av skogsbruk med slutavverkningar kallar vi för . Den första slutavverkningen sker direkt och ger . Sedan inleds en evig sekvens av "markberedning, hyggesrensning och plantering", vilket kostar SEK/ha, och slutavverkningar år efter föryngring. Avverkningsvolymerna blir i framtiden i varje generation. I trakthyggesskogsbruket utnyttjas dock inte solljus, näringsämnen och vatten fullt ut i den första fasen av beståndets liv. I en skog som hela tiden innehåller träd (kontinuerligt skogsbruk) kan däremot ljus, vatten och näringsämnen hela tiden tagas tillvara och ge tillväxt. I kalkylen bortser vi från kostnader för röjning och hjälpplantering i trakthyggesskogsbruket. Vi antar att hela tillväxten utfaller vid slutavverkningen. I de flesta fall representerar gallringarna ett betydligt lägre ekonomiskt värde än slutavverkningar per m3sk. Nuvärdet av trakthyggesskogsbruket blir:

Nuvärdet av trakthyggesskogsbruket, , påverkas av olika beslut, exempelvis slutavverkningsåldern, .
Denna ligger normalt i närheten av den lägsta tillåtna slutavverkningsåldern om 3%.
Om ståndortsindex är G20 så är lägsta tillåtna slutavverkningsålder 80 år i Västerbotten. Dessa siffror är typiska i Västerbotten:

Tabell 1.
Antaganden

Siffrorna i Tabell 1. ger följande resultat:
= 25 618.75 SEK/ha
= 22 700.86 SEK/ha

Det kontinuerliga skogsbruket ger ett nuvärde som är nästan 3 000 SEK högre per hektar än skogsbruket med slutavverkningar. Ändå byggde analysen på några förenklade antaganden som gynnar trakthyggesskogsbruket i relation till det kontinuerliga skogsbruket, nämligen dessa:

a. Allt virke i trakthyggesskogsbruket antogs komma från slutavverkningar, vilket ger lägre drivningskostnader och högre pris per m3sk.

b. Skogsproduktionen i trakthyggesskogsbruket antogs i medeltal vara lika hög som i det kontinuerliga skogsbruket, vilket kan innebära en överskattning.

c. Rörligt netto per m3sk antogs vara lika högt vid trakthyggesskogsbrukets inledande slutavverkning för alla delar av uttaget trots att skogen är skiktad och det är lönsammare att avstå från att ta ut ett stort antal små träd.

d. Inom det kontinuerliga skogsbruket blir antalet grova kvistar på stammens nedre del efterhand lägre än inom trakthyggesskogsbruket. Det beror på att de mindre träden hela tiden beskuggas av större träd. Timmerkvalitet och därmed nettopris gynnas av detta. Den förenklade analysen har inte beaktat detta.      

Hur ofta bör man göra ingreppen?
Med de aktuella förutsättningarna gav 8 års tidsintervall mellan uttagen högsta nuvärde.

Finns det någon optimal virkesförrådsnivå?
Författaren har härlett formler för hur det optimala virkesförrådet påverkas av alternativa förutsättningar gällande tillväxtfunktioner, priser och kalkylränta. I denna text finns inte utrymme för en komplett genomgång. Tillväxtfunktionernas form är fortfarande en mycket het fråga inom skogsproduktionsforskningen.

Vad betyder flyttkostnader och kalkylränta för de optimala besluten?
Man kan med enkla kalkyler visa följande:
Om kalkylräntan stiger så
- förkortas de optimala tidsintervallen mellan uttag.
- sjunker nuvärdet av skogsbruk.

Om flyttkostnaden per tillfälle ökar så
- förlängs de optimala tidsintervallen mellan uttag.
- sjunker nuvärdet av skogsbruk.

Vad betyder konjunkturvariationer för kontinuerligt skogsbruk?
Den förenklade modellen inkluderar inte konjunkturvariationer. Mer avancerade modeller existerar. När priserna är ovanligt goda bör man avverka mer än annars.

Slutsatser

Kontinuerligt skogsbruk kan mycket väl kan vara det lönsammaste alternativet under typiska förutsättningar i Västerbotten. Vi gör en överslagskalkyl: Om vi inför kontinuerligt skogsbruk i hela Sverige på 20 miljoner hektar skogsmark och där ökar nuvärdet med 3000 SEK/ha, så skulle Sveriges skogars nuvärde öka med 60 miljarder SEK! Detta är en vinst som vi inte bör avstå ifrån, särskilt som vi samtidigt slipper kalhyggen!
Detaljerna måste givetvis utredas grundligt. Skogsvårdslagen måste m.h.t. ekonomi och miljö ändras i grunden.

Om någon läsare trots allt betvivlar slutsatserna i denna text så är det enkelt att kontrollera vad alternativa antaganden betyder. Ta fram kalkylatorn. Lycka till!

Text: Peter Lohmander
Foto: Samuel Arnfjell

Faktaruta

Nuvärdet av en oändlig serie "händelser" (intäkter eller kostnader) av storlekensom utfaller med tidsintervallet och där kalkylräntan är sådan att och där den första händelsen inträffar omedelbart är

Nuvärdet av en oändlig serie "händelser" (intäkter eller kostnader) av storleken som utfaller med tidsintervallet och där kalkylräntan sådan att och där den första händelsen inträffar efter tidsintervallet är

Dessa resultat följer av den generella teorin för geometriska serier. Läsaren uppmuntras att studera geometriska serier närmare i någon matematikbok för gymnasieskolan eller en formelsamling.