Expedition Vindelfjällen. Kapitel 1. Mot Vindelfjällen

Expedition Vindelfjällen - Expeditionen går vårvintern -05 genom Vindelfjällen. Den påbörjades och avslutades i Ammarnäs. En bildberättelse av och med Josef Arnfjell i 2 kapitel.

Expedition Vindelfjällen

Kapitel 1

Mot Vindelfjällen

Fjälledarna  (Fjäll 17) utförde under våren -05 en 15 dagars tur i de Lapplänska fjällmassivet. Turen påbörjades och avslutades i Ammarnäs, en liten by vid randen av fjällen. Största delen av turen genomfördes inom Vindelfjällens naturreservat.

Inledningsvis gick vi en kurs i lavinsäkerhet ledd av lavinexperten Peter Mågård. Teoridelen avklarade vi i Storuman och den praktiska delen utfördes på fjället.

Vi slog vårt första läger intill Dautajaure, en liten fjällsjö ett hundratal meter från Kunsleden, drygt en mil norr om Ammarnäs.

Vi hade delat in oss i grupper om 3-6 pers och vi färdades på skidor, med packningen i pulkor.

Solglasögon är ett måste om man vill undvika snöblindhet i den starka vårsolen. Snön reflekterar så stor del av strålningen att det är nästintill omöjligt att finna vila för ögonen.

Vid våra raster byggde vi snabbt ett litet vindskydd av snöblock för att få lä medan vi fikade eller åt lunch.

I de högalpina delarna suddades gränsen mellan moln och snö ut. Var tar himlen vid?

Gruppen beundrar vyerna en kväll med solnedgång.

Ungefär 5 mil från Ammarnäs ligger sjön Luspasjaure. Den ligger på den Norrbottniska sidan av Lappland och fick tjäna som samlingsplats innan vi fortsatte vår expedition.

Här tillbringade vi flera nätter med fiske och avkoppling. Linda Åström solar sig.

En gulsparv gjorde oss sällskap några dagar i den vita snön och sökte efter smulor och annat ätbart i lägret. Kunde den läsa?

Att man lagar mat i ett kök från Trangia visste även denna lilla krabat.

Slutligen efter att ha stoppat i sig tillräckligt med smulor burrade fågeln förnöjt upp sina fjädrar och tog en liten lur ett par meter från oss.

Matlagningsbestyren tar alltid sin lilla tid på fjället. Fram med köken och planera vad som skall kokas. Charlotte Bergström lagar mat. Utan kök, ingen expedition. Åtminstone inte på kalfjället vintertid.

Här gick det en lavin ca 10 minuter innan kortet togs. Brottkanten kan skönjas ovanför människorna på bilden. Gruppen tillhör Fjälledarna och lavinen var väntad. Trots detta så pirrade det ordentligt i maggropen på de som såg på. De som stod närmast befann sig endast ett fåtal meter ifrån brottkanten.

En kväll började det att blåsa på rätt ordentligt varför vi byggde höga murar av snö som vindskydd.