Jaktmetoder
Jakt
 Hos oss är jakten numera endast undantagsvis ett näringsfång, men den har ändå betydelse för att upprätthålla den balans i djurvärlden som människan rubbat, bl a genom skogs- och jordbruk. Man jagar också för sportens och rekreationens skull och för att få vilt på matbordet. Jakt bedrivs vidare för att förhindra skadegörelse på skog och gröda och för att upprätthålla balans mellan rovvilt och övrig vildnad. Man jagar med kulgevär (obligatoriskt vid jakt på bl a björn, älg och hjort), med hagelgevär (småvilt) och med fångstanordningar av olika slag.
Jakt på hårvilt
Det från ekonomisk synpunkt viktigaste jaktobjektet i landet är älgen, som jagas bl a med löshund (ståndhund). När hunden träffar på älg skäller den ståndskall, och vägledd av skallet söker jägaren ta sig så nära att han kan skjuta. Vid ledhundjakt har jägaren hunden i koppel, och ledd av hunden försöker han smyga sig i håll för älgen. Som älghundar används framför allt gråhundar och jämthundar. Drevjakt på älg tillgår så att en drevkedja söker driva älgarna mot i förväg utposterade skyttar.
En vanlig form av jakt på rådjur är med drivande hund. De raser som används är de relativt småvuxna och långsamma raserna beagle, drever och tax. Hunden förföljer rådjuret under skallgivning. Rådjuret rör sig efter sina invanda växlar i terrängen, och vägledd av hundens skall söker jägaren placera sig där han beräknar att djuret ska komma. Rådjur jagas även med drevjakt, liksom ytterligare två fritt levande svenska hjortviltarter, dovvilt och kronvilt. En annan för hjortvilt alltmer praktiserad jaktform är smygjakt (pyrsch), då jägaren ensam under viltets näringssök försöker smyga sig i håll, samt vaktjakt (ansitz) då han inväntar viltet där det brukar beta. Vid all jakt efter hjortvilt ska jägaren ha tillgång till en hund som kan användas för uppspårning av eventuellt skadskjutna djur.
 Räv och hare jagas i stor utsträckning med drivande hund. Förutom de raser som används för rådjur utnyttjas då även snabbare högbenta drivande hundar, stövare, av vilka flera olika raser förekommer. Det bedrivs också klappjakt, motsvarande drevjakten efter hjortvilt. Räv jagas dessutom vid vakjakt (skytte vid utlagd åtel) under natten och vid lockjakt, då jägaren genom att härma mössens pipande eller harens dödsskrik försöker locka till sig räven.
Vildkanin jagas i regel med hund eller iller. Vildkaninerna lever en stor del av sitt liv i grävda gryt under marken eller i naturliga stenrösen, och man låter därför ofta en tam iller (frett) köra ut dem ur hålen. Denna form av jakt motsvarar den grytjakt med tax eller foxterrier, som bedrivs på räv och grävling. Gäller det jakt på räv ska hunden söka få bytet att lämna grytet. Detta är i regel inte möjligt beträffande grävling, och jägaren är således hänvisad till att vägledd av hundens skall söka gräva sig ned i grävlingsgrytet.
Jakt på fågel
Jakt med stående fågelhund - pointer, setter och vorsteh - tillgår så att den specialdresserade hunden stannar upp (fattar stånd) när den känner vittring av tryckande fågel. På jägarens order stöter sedan hunden upp fåglarna. Det är framför allt rapphöna, fasan, orre, tjäder och dalripa som jagas med stående hund. Jakt med stötande hund utövas ofta med specialraser och tillgår på motsvarande sätt men med den skillnaden att hunden kör upp (reser) fåglarna direkt. Den stötande hunden måste således hela tiden arbeta mycket nära jägaren.
Jakt med trädskällare bedrivs med hundar av spetstyp. Hunden kör upp fågeln, i allmänhet orre eller tjäder, från marken. Fågeln sätter sig i ett träd, där hunden lokaliserar den. Hunden skäller ståndskall, varvid fågeln i regel sitter kvar. Klappjakt efter fågel bedrivs framför allt efter fasan.
 Änder jagas ofta vid sträckskytte i skymningen, då fåglarna förflyttar sig mellan viloplatserna och de platser där de äter. Framför allt dykänder jagas med hjälp av vettar, dvs konstgjorda lockfåglar utlagda på vattnet inom skotthåll från jägarens gömsle, skåren. Kråkfågel jagas ibland med hjälp av rovfågelbulvan, framför allt berguv, varvid jägaren drar fördel av kråkornas oförfärade angrepp mot rovfåglar av olika slag.
Fångstanordningar
Jakt med fångstanordningar syftar i allmänhet till att hålla rovviltet under kontroll (bl a räv, mink och grävling). En typ av fälla, som fångar djuret levande, fungerar som en bur med ett lock för ingången vilken hastigt sluts när djuret, oftast genom tramp, utlöser ett giller.
Jakttider
Med jakttid avses den tid av året under vilken ett speciellt vilt får jagas. Jakttiderna fastställs för treårsperioder. Järn- och vapenaffärer, liksom jakttidskrifterna, tillhandahåller jakttabeller över de jakttider som gäller.
Till toppen av sidan
Ur FOCUS 99 © Norstedts
|
