Ses bäst med
Internet
Explorer 5.*
eller senare

 

 

 

Nybyggare

Nybyggar historia >>

Flottning



Flottningen verkningar

Flottningen var det enda transportsystemet fram till
tiden före andra världskriget och norra Sverige var
nedlusat av flottleder. De gav viktiga inkomster till befolkningen efter älvdalen.

Från 1800-talet och framåt, när flottningen växte i
omfång, gjordes även stora arbeten med att rensa
forsar från sten där timret kunde fastna.

Det kunde ta mycket lång tid för timret att nå fram till
sågverken vid kusten. Tre år var inte ovanligt och
vissa år med dålig vattenföring i de mindre
flottlederna, bäckar och åar, kunde det ta ända upp
till fem år.

Flottningen på Umeälven fortgick fram till 1980. Då
hade man redan slutat flotta timmer på de andra
älvarna i länet. I bäckar och åar byggdes flottningsdammar, samt rännor av olika slag för att underlätta flottningen. Vid vissa av dammarna efter Umeälven kan man forfarande se flottningsrännor.

Flottningen har i högsta grad påverkat vattenmiljön.
inte en bäck i Norrland, bredare än två meter, är
opåverkad av flottningens framfart. Det mest
förödande var bottenrensningen av vattendragen
under 50- och 60-talen med bandtraktorer , eftersom stora fiskebestånd slogs ut. Dessutom sprutades
bekämpningsmedel för att få bort vegetation från
strandkanterna.

När  inga vägar fanns var vattendragen de enda
kommunikationsmöjligheten. Vattendragen gav
också den nödvändiga kraften för att driva kvarnar och
sågar. I Umeälven har flottning förekommit under
1700-talet. Man vet dock att flottning förekommit
100 år tidigare på andra älvar. Flottningen var långt
ifrån populär bland dbefolkningen som bodde längs älvarna. Man klagade på att timret framför allt
förstörde det fina laxfisket.

Under senare år har stora ansträngningar gjorts för
att restaurera vattendragen till tiden före flottningen.

Till toppen av sidan
 

Historia



Nybyggarna

Den första bebyggelsen växte upp efter älvdalen runt
1200-1300-talet. Handeln norrut med samerna
sköttes av birkarlarna. Småbruk uppstod i
skogslandet genom en medveten satsning på kolonisation av “obygden”. Jakt, fiske och jordbruk
och boskapsskötsel var några viktiga näringar. En
annan binäring var tjärbränning (se skogsmuseet i Lycksele). Om vi förflyttar oss så långt tillbakas som
till ca: 6000 f kr, då kan vi hitta fångstkulturens
lämningar i landskapets inre delar. Inslagen av
boskapsskötsel och jordbruk är ca: 4 000 år gamla.
En av dom äldsta fasta bondebebyggelserna är från
 yngre järnålder med fortsättning in i medeltiden.
Denna boplats hittar man i Bjursele i Byske socken.
Från 1800-talet skedde ett uppsving genom
trävaruindustrins utveckling, men på 1860-talet
drabbades hela Norrland av svåra missväxtår med
hungersnöd. På slutet av1800-talet ökade betydande
och tillväxten av skogsindustrin.
(Holmen, AssiDomän, SCA, Norra Skogsägarna)
På 1900-talet har gruvnäringen kring Boliden lett till
många viktiga fyndigheter. Även nu på 2000-talet har
stora malm och Guldfyndigheter hittats bl a av
Lappland Goldminers och Scanmining.

Till toppen av sidan
 

Fornminnes inventering från 2000


2000 års fornminnes- inventering i
Västerbotten län

(Sorsele, Lycksele, Malå, Storuman,
Vilhelmina och Åsele kommuner)
(pdf för skärm 858 KB)
(pdf för utskrift 17,5 MB)

Riksantikvarieämbetet

Tjärbränning


Det tog ca: 2-3 dygn för en bränning. Sedan återstod bara en dal på ca: 7 meter i diameter. Av en bränning kunde man utvinna upp till 1250 liter tjära. Det gick  ca 12 tallar eller 2-3 m³ ved, beroende på tjärhalten för att fylla en tunna på 125 liter.
Läs mer! Skogsmuseet


Museum



En del av vårt kulturarv finns dokumenterat på våra museer.
Se museer !



Hem   Föregående   Nästa                                                                     Produktion

 

Lägg till Umeälven i "favoriter".

OBS!

Umeälven har fått ny hemsida och denna gamla sida uppdateras inte längre.

Däremot kommer alla dom tidigare sidorna att finnas online ett bra tag till.

Passa på att uppdatera länkar som pekar till den gamla sidan.

Surfa till den nya sidan och läs mer om oss

 www.umealven.com eller www.umealven.com/in dex.php